Idag pratade jag med en bebis i tunnelbanan. Hans mamma h\u00f6ll honom i famnen. Han var nog tr\u00f6tt men kunde inte komma till ro och gillade inte att \u00e5ka tunnelbana. Han lugnade sig n\u00e4r han fick en ny m\u00e4nniska att prata med, kanske av pur f\u00f6rv\u00e5ning.<\/p>\n
Jag b\u00f6rjade p\u00e5 engelska men m\u00e4rkte snart att jag gled \u00f6ver till svenska. Ins\u00e5g hur bakv\u00e4nt det k\u00e4ndes att prata med en bebis p\u00e5 n\u00e5got annat spr\u00e5k \u00e4n mitt modersm\u00e5l, trots att jag i andra situationer pratar engelska utan att tveka nu f\u00f6r tiden. Och jag t\u00e4nkte att instinkterna \u00e4r ju helt r\u00e4tt. Vi logopeder brukar ju rekommendera att man pratar sitt modersm\u00e5l med sina barn, just f\u00f6r att man f\u00e5r med alla k\u00e4nsloord och nyanser. Nu var ju inte det h\u00e4r mitt barn, men \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n
F\u00f6rmodligen skulle han ha f\u00f6redragit att jag pratade kantonesiska, men d\u00e5 jag bara kan s\u00e4ga ”godmorgon” p\u00e5 hans modersm\u00e5l tror jag att svenska d\u00f6g bra f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Idag pratade jag med en bebis i tunnelbanan. Hans mamma h\u00f6ll honom i famnen. Han var nog tr\u00f6tt men kunde inte komma till ro och gillade inte att \u00e5ka tunnelbana. Han lugnade sig n\u00e4r han fick en ny m\u00e4nniska att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa