I den här familjen är det tätt mellan bemärkelsedagarna i september. Idag var det min tur. Jag var vaken när födelsedagen inträdde, eftersom jag ville vara med på början av min vanliga Sverigekörs övning, via Skype, och den börjar 00.30 i Hongkongtid.
Kören sjöng och hurrade för mig, fast först efter att de sjungit för AIK. Oh well…
I morse fick jag sovmorgon, och paket på sängen. Bl a en bok om Hong Kong vandringsleder med tillhörande historiska kommentarer. Spännande!
Barnen och jag drog på äventyr. Vi ville besöka Big Wave Bay Beach, mest för att den har ett så härligt namn. Den ligger på sydöstra delen av Hongkongön, och vi har inte varit i de krokarna förut. Spännande sightseeing på vägen under två olika bussresor, nummer två med en sliten minibuss. Stranden ligger inbäddad i ett stort naturområde, och när vi klev av bussen var det alldeles tyst och lugnt. Vi åt stekt ris/stekta nudlar på en enkel lunchrestaurang med relaxad stämning, på väg ner mot stranden. Vi insåg redan då att Big Wave nog inte bara var ett namn, eftersom det stod fullt med surfingbrädor runt omkring.
Väl nere på stranden började barnen tjoa över de höga vågorna. Bästa stranden någonsin tyckte de, och jag är nog böjd att hålla med.
Finkornig sand som var skön att gå på. 27 grader i vattnet, stod det på en skylt, och det kändes riktigt svalt och skönt. Det borde betyda att det varit minst 32 grader de tidigare badtillfällena.
Vi lekte i vågorna ett par timmar medan många försökte surfa längre ut. Vågorna var nog lite väl höga även för de flesta av surfarna, för vi såg inte många som lyckades hålla sig på brädan någon längre stund.
Hemmamiddag med barnen; hamburgare och sedan äppelpaj och film. En finfin födelsedag!
Det enda trista är att maken stuckit till Wuhan över helgen. Vi funderade på att följa med, men eftersom han ändå mestadels skulle vara upptagen stannade vi hemma istället.
Hej,
Som alltid kul att läsa vad ni har för er. Anders tal var nog en smula invecklat för det var faktiskt inte AIK som vi sjöng för utan för Björn som fyllt 60 (därav hänvisningarna till 6-0 i AIK-matchen). En mig närstående person hälsar att han inte sjungit om det varit för AIK och det gäller nog fler i kören.
/Malin
Tack för upplysningen! Jag undrade lite hur det där gick ihop.
Grattis!
Tack!
Det var ju Björn 60 vi sjöng för först! Det där med AIK var bara en elegant inledning av Anders! 🙂
Ojdå. Det hackade tydligen för mycket för att jag skulle fatta det.
Det ska också sägas att det var på gränsen till långsökt… Nåt med 6-0 till AIK som var lika osannolikt som att Björn är 60…