Idag skulle vi ha åkt till Hong kong wetland park med hemskolegruppen, men på morgonen ösregnade det, så vi ställde in besöket. Istället blev vi hembjudna till Fanny och Theodore på Guldkusten och tackade förstås ja.
Fanny är energisk som få och överöste mig med välvilliga tips om böcker och internetsidor som hon använder i undervisningen av sin son. När hon hörde att jag är logoped normalt sett visste hon ett center för tal- och språkträning och visst skulle det väl vara intressant för mig att få göra ett besök där? Sagt och gjort ringde hon upp dem åt mig, eftersom hon antog att det skulle gå smidigare om kontakten började på kantonesiska. De lät mycket intresserade av att träffa mig, men den person jag borde prata med var inte tillgänglig. De fick mitt nummer och skulle höra av sig i nästa vecka.
Om initiativet hade varit mitt hade jag antagligen funderat i ett par veckor och därefter formulerat ett mail. Fanny är kvinnan som får saker att hända! Och snabbt ska det gå!
Medan mammorna utbytte erfarenheter om stort och smått lekte pojkarna intensivt. Det var en fröjd att höra dem. Särskilt M och Theodore, som är i samma ålder, men E var också med en ganska lång stund. Därefter försjönk han i sin medhavda bok.
Vi fick låna några filmer av Theodore, mot löfte att det nästa gång var hans tur att låna filmer av oss…
Ibland blir det inte som man tänkt sig, men bra ändå. Kanske t o m bättre.