Körkonsert – jag älskar verkligen hela processen! Förväntan i magen hela dagen. Spänning och koncentration under den korta repetitionen före konserten. Alla körmedlemmars samlade koncentration när det väl gäller. De magiska ögonblicken när allt stämmer och vi alla är instrument som dirigenten spelar på. Att vara en del i det gemensamma skapandet. Kontakten med publiken. Känslan av att förmedla text och uttryck. Total urladdning. Efteråt: eufori och spänning som släpper. Luften som går ur, och tröttheten som följer. Körsång – vilken grej!
Den här gången stämde det mesta och vi var alla riktigt nöjda efteråt. Sista konserten för mig med det här gänget, men på söndag ska vi sjunga några av sångerna från konserten på en gudstjänst i St Stephen’s chapel i Stanley. Dessutom ska vi sjunga med svenska kyrkans Ad Hoc-kör på söndag eftermiddag. Och ikväll blir det övning inför det. En vecka full av körsång således. Sämre kan man ha det.