Då var vi igång igen, med hemskolevardagen. Fast vi har haft vissa avbrott för ovanliga aktiviteter också. Igår eftermiddag var vi på YMCA med hemskolegruppen och barnen fick klättra på en 7 meter hög klättervägg. Två instruktörer hjälpte till. Barnen var jätteduktiga och modiga, även om de inte alltid tyckte det själva
Ikväll var jag och maken på en fantastisk konsert med Nicolai kammarkör från Stockholm och Pro Musica Kammarkör från Göteborg. Programmet var mycket blandat. Nicolai kammarkör bjöd på klassisk svensk körmusik. När orgeln brusade till den folkliga varianten av ”Bereden väg för Herran” fick jag riktig adventsfeeling, kanske så mycket adventsfeeling jag får i år. Varken på Tao Fong Shan eller i Svenska kyrkan finns någon orgel, nämligen.
En annan programpunkt som spelade på känslosträngarna var Öhrwalls arrangemang av ”Gammal fäbodpsalm” med kören och en flöjt, samt en fantastisk sopransolist!
Pro Musica bjöd på modern körmusik i världsklass. De var oerhört välrepeterade och sångarna var mycket uttrycksfulla, som om de alla vore skådespelare också. De var på väg till en körfestival i Kina, och skulle tävla med delar av programmet. Det kommer säkert att gå storartat!
Vi fick också en mellanakt med ”Varieté Velociped”, som spelade på cykel, ”skidbas”, kristallglas, och lät roligt i största allmänhet.
Jag har ofta svårt att njuta av att lyssna på körmusik. Tycker att det bara ger en vag återspegling av den fullödiga upplevelsen att stå där framme och delta i sjungandet, men det gällde inte ikväll. Konserten var en så mångskiftande, stor upplevelse i sig. Fast sångsugen blev jag så klart. Redan imorgon ska jag få sjunga, trots att det är onsdag. Vi ska vara med i svenska kyrkans tillfälliga advents- och julkör, som då träffas för första gången.